Minnie
Minnie, som vår guide hette, bodde själv i området och var en välkänd personlighet längs gatorna. Hon navigerade hemtamt längs de trånga "gatorna" och gränderna som bebos av ca 60 000 personer. Man kan bara föreställa sig hur det ser ut när det regnar. Många, liksom Minnie väljer faktiskt att bo kvar trots att de fått ett arbete, men delar då sin inkomst och boende med ofta stora familjer. I snitt bor 8-10 personer i de små skjulen.
Minnie tog oss med till några av hennes vänners bostäder, som gärna visade upp sina små hem som omsorgsfullt gjort så hemtrevliga som omständigheterna medgivit. Vissa "hus" är något bättre och nyare och är då ofta finansierade av staten.
En av Minnies kompisar ägnade sig åt keramik, och tog sig tid att dela med sig av sina kunskaper i drejning.
Utflykten kunde avslutas med en autentisk lunch hos en familj i området. Med tanke på värme och hunger så bedömde föräldrarna en afrikansk lunch i stekhett skjul som ett mindre riskprojekt. Det blev istället en libanesisk lunch i Stellenbosch och sedan lite pooltid på hotellet.
Familjen börjar bli lite trött på allt för frekventa restaurangbesök och bestämde sig därför att inta middag på verandan. Vi provianterade det nödvändiga på närbelägen Spar, investerade i trevligt närproducerat vin i minibaren och intog en lätt måltid på hemmaplan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar