Det innebar en hisnande utmaning på 1202 ( ungarna tappade räkningen efter 45) branta trappsteg med jobbigt lågt räcke, vilket gjorde det till en psykisk så väl som fysisk utmaning. Och det var tur att Hugo återhämtat sig ifrån gårdagens magtömningar. Han lyckades dock slå en volt på den branta stigen, och lite inhemsk sårsalva inhandlas på vår guides inrådan. (vi är spända på effekten...) Det var onekligen svettigt utflykt men absolut besväret, då utsikt och ruiner var helt formidabla.
På vägen ner hann My bekantade sig med en boaorm, och ömsesidig kärlek verkade uppstå. :) Pappa betalade snällt ägaren 500 Rupier för att få ta foto.
Nästa aktivitet var extrainsatt på Mys begäran: elefantridning! Hela familjen skumpade runt på ryggen av en elefant, och My satt bredbent över nacken och njöt. Det hela avslutades med att Rani, som elefanten hette fick bananer av barnen.
För att glädja barnen valde vi en restaurang som serverade lunch mindre präglad av det lankesiska köket. Den spagetti Bolognes som kidsen beställd var dock inte superuppskattad. Inte ett spår av köttfärs, men väl av kyckling, sötsursås och chili :) Alla blev hur som helst mätta.
På eftermiddagen stod safari på agendan. Vi åkte runt i en öppen jeep i regnskogen och tittade på massor av elefanter, apor, pelikaner, örnar, påfåglar mm
Efter en späckad dag kändes det skönt med lite hotelltid och roomservice, innan det blev julklappsöppning. Därefter blev det julmiddag och full underhållning på hotellet. Mamma och pappa vann varken pris för bäst klädda par eller dansande par :) Det serverades inte sill, nubbe eller glögg, men som ersättning funkade Mojito och Elefant Ride riktigt bra.
En bra julafton utan tomte, som faktiskt inte verkade saknas av någon i familjen. Familjen, utom möjligen My tycker nu att det räcker med elefanter, att titta, klappa, mata, rida....
- Posted using BlogPress from my iPad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar